Solstaloppet

Denna gång så sitter solglasögonen på plats inga panik attacker här inte tänker jag och ler nöjd. 1 min kvar till start och Jan Olm drar en rutinerad replik: Då startar jag klockan så kan jag dra av en minut när jag går i mål. SMART tänker jag och börjar fiffla med klockan. 30 sek kvar till start: nä men Johan hallå kommer du inte ihåg vad klockan gjorde på Mattila? AHA smart tänker jag och fokuserar all min kraft på startögonblicket.

Som vanligt så sätter jag högsta betyg på min mycket fina start. Banan går de 2 första kilometerna upp och ner på en åker. Rutinerad som man är så har man förstås rekat i den fösta luriga kurvan där snön var otroligt lös. Väl framme i kurvan hakar två gubbar precis framför mig ihop, men smidig som man är så undviker man gubbhögen galant. Jag slänger en snabb blick bakåt och ser att gubbhögen växer i jämn takt. Johan vs gubbar 1-0 tänker jag. Det dröjer sedan inte länge förens nästa kvartett med gubbar hakar i varandra och trillar bredvid mig. Medans det hörs fula ord över hela åkern så drar Jan Olm (som ligger precis framför mig) en till rutinerad replik: Bra då vart vi av med lite mer folk!

Jag ligger nu i andra klungan efter tätklungan, För att vinna lite respekt så går jag upp och drar en liten stund i skogen innan första vätskan. Jag känner att jag vinner respekt men det dröjer inte länge innan en hetsig gubbe ska fram och bromsar fältet. Yngling som jag är ligger jag snällt kvar bakom. Inför första varvningen ligger jag i ryggen på Marcus Ekholm och bakom mig har jag Karl Levin.

Ekholm drar upp tempot och jag och karl + en gubbe blir en egen klunga. Längs spåret står curling farsan Rolf Wikström och langar vätska. Curling farsan pulsar med några meter i snön och langar vätska sammtidigt som han skriker tider, men helt plötsligt slutar han prata mitt i meningen. Jag hör hur Karl Levin hånskrattar och säger Rolf drog sig med huvet före. Jag hånskrattar lite jag med medans jag hoppas på att Karls curling farsa också ska trilla nästa gång.

Karls curling farsa klarar sig dock fint. Väl inne på sista varvet så börjar Karl sega ifrån stadigt och säkert. Jag börjar känna smärta överallt i överkroppen och väljer att ligga kvar bakom gubben.
5 km kvar och Jan Olm drycker plötsligt upp bakom mig. Nu blir det åka av tänker jag medans jag fäller en kaxig kommentar till olm: Jaså du har vaknat till liv, Olm svarar dok med en ännu kaxigare kommentar: Nej nej jag har haft exakt samma tempo hela vägen säger han samtidigt som han drar på väldens äckligaste gubbe tempo och går om. Gubben och jag försöker att hänga på men krafterna finns inte där.

Innan sista backen inser jag plötsligt att gubben framför mig är ju gubben från Mattila, han som bräckte mig genom att fösa ut mig i snödrivan. Den jäveln ska ha däng tänker jag och går in i mitt fruktansvärda backåkar tempo i den sista backen. Vilket resulterade i däng för den stakars gubben.

Jag slutar på en 11 e plats på tiden 2:33:21
Jag får dock se mig slagen av de två andra orienterarna Karl Levin (8a 2:31:31) och Jan Olm (9a 2:31:41) men det behövde de för sitt självförtroende =)

over and out

Johan Wikström – mannen, myten och legenden